Usch

Ikväll när jag gladeligen skulle ta mitt p-piller upptäckte jag att jag glömt gårdagens. Det är inte alls förvånande: hur ska en så glömsk och förvirrad och misslyckad person som jag kunna komma ihåg att ta ett piller varje dag? Jag har glömt det förut, men kompenserat inom tolv timmar. Nu hade det gått tjugofyra och där står man. Med bruksanvisningen:

Risken är särskilt stor för att bli gravid om du glömmer tabletter i början av tablettkartan eller i slutet av vecka 3 (tredje raden på tablettkartan).

Det kunde man ge sig på. Man har två alternativ (och man behöver inte använda extra preventivt skydd).

1 tablett glömd under vecka 3:

1. Ta den överhoppade tabletten så snart du kommer ihåg det, även om det innebär att du tar två tabletter samtidigt. Ta följande tabletter på vanlig tid. När de aktiva tabletterna på tablettkartan är slut (efter rad 3) skall du börja på nästa tablettkarta omedelbart, utan tablettuppehåll. (De sju inaktiva tabletterna skall inte användas.) Sannolikt kommer du inte att få någon ordentlig bortfallsblödning förrän du kommer till slutet av rad 3 på den andra tablettkartan. Däremot kan du få stänkblödning och genombrottsblödning under de dagar du tar tabletter.

Så jag ska gå omkring och stänkblöda. Det som de kallar för den menstruationsliknande blödningen är omdöpt till bortfallsblödning - är det för att ägget stöter bort spermien? Det ersätts av stänkblödning respektive genombrottsblödning. Låter mysigt. Särskilt i kombination med under de dagar du tar tabletter.

Alternativ 2 var att man går direkt på de hormonfria tabletterna och kör dem i sju dagar, men då måste man ändra dag för kartbyte och det stör mig. Ur graviditetssynpunkt förefaller det också vansinnigt.

Fy fan för p-piller och fy fan för mig.

Det hemskaste av allt var att jag råkade se att om man glömmer en tablett i vecka 1 och kompenserar genom att ta två nästa dag och använder kondom (”barriärmetod”) kan man åka dit.

Har du haft samlag under veckan före den glömda tabletten finns en risk att du blivit gravid. Informera din läkare/barnmorska omgående.

Retroaktivt straffad. Det är ju perverst.

Om jag hade haft en mobil som gick att ställa in som påminnelse varje dag hade jag gjort det. Jag kommer ju inte ihåg vad jag ska göra från vardagsrummet till hallen. Jag är bättre på att komma ihåg hundens blodtryckspiller. Problemet är att jag tänker: ”Nu ska Inka ha sin blodtryckstablett, då ska jag ta ha mitt p-piller, jag tar mitt p-piller sen” – och så ger jag Inka hennes blodtryckstablett och har glömt mitt eget p-piller. Ingenting får komma emellan tanke och handling! Jag brukar trösta mig med att övergången till seniliteten blir smärtfri, ingen, allraminst jag själv, kommer att märka någon större skillnad.

En absurd dag

Hela dan idag har jag gått omkring med ångest över att BH:n sticker fram ur urringningen. Det känns på något sätt som om jag tillhör en generation där BH:n ska verka utan att synas.

Veckan har varit gråt- och kräkfärdig, jag har jagat vittnen och advokater, jag har jagat socialen, jag har stått i kommunikation med en man som ska ta bussen mitt i natten, som inte har råd med biljetten. Vi ersätter, men först i efterhand. Det gick han med på, att fixa biljetten själv. Jag skickade ändå resrutterna (buss + tåg) som vi tagit ut på nätet, efter att ha frågat om han hade Internet – han hade ”tillgång till”, han hade det inte själv. Jag ville hjälpa honom, jag ömmar för de här människorna. Dessutom ligger det i mitt intresse att de kommer, det är därför jag jagar dem, jag får skulden om de inte kommer. Inte om de inte kommer men om jag inte fått dem att lova att de ska komma.

Nu har jag två gossar på mitt bord som sitter häktade för samma brott, grov misshandel och grov stöld. Den ena är arton och den andra nitton. De har alltid ADHD och är alltid knarkare. De flyttas nu till ungdomshem och vistas där i väntan på rättegång.

Häktet är ingen plats för en ung människa och ingen annan heller. Häktet är helvetet. Inte undra på att de tar livet av sig på löpande band.

Efter jobbet skulle jag köpa hundmat. Det gjorde jag, men jag åkte därifrån utan att ta med mig säcken.

Den primitiva veterinären använder sig enbart av kontanter och fick springa ut på gatan och låna en tjuga av närmaste medmänniska för att kunna ge mig växel tillbaka. Under tiden låg en död katt och stirrade på mig, nedsövda katter ser uppstoppade ut. En katt kan inte som en hund stänga ögonen när man söver ner den. Den ser precis ut som de uppstoppade djuren på Naturhistoriska museet i Göteborg. Ingen människa kan tro att den lever.

Det var först när jag parkerade bilen hemma som jag började fundera på var jag gömt säcken. Köpte inte jag en säck?

Efter jobbet diskuterade jag också med pojkvännen hur vi ska lägga upp det här med Inkas vattenträning. Hon behöver stärka de svaga bakbenen. Han som är ledig på fredagar, kan inte han ta min bil (jag är ju på jobbet och hon ska vattenträna i samma stad) och köra ner henne så kan vi gemensamt köra tillbaka hem alla tre? Jo, det kunde han väl göra, det var bara ett litet aber:

Den Heliga Tvättid

Han tvättar varannan fredag mellan klockan elva på förmiddagen och tre på eftermiddagen. I mina öron lät det som ett dåligt skämt. Det kan inte vara möjligt att en människa premierar sin tvättid framför min hund. Att tvätta är ju så satans trist. Han tvättar varannan vecka, jag var åttonde eller tionde. Så sällan som möjligt och inte förrän det är absolut nödvändigt. Det är min policy i livet; de tråkiga sysselsättningarna (tvätta, städa, diska) ska man göra så sällan som möjligt, de roliga (knulla, supa, slåss) ska man göra så ofta som möjligt. Men han ruckar inte på sin varannanveckatid, han ska tvätta varannan vecka om det så ska bli hans död. Jaha, sa jag då, kan du inte tvätta någon annan dag, någon annan tid? Nej, det gick ju inte, för på kvällarna kommer han hem sent och på helgerna har han ingen lust. Ridå.

Om hundens vattenträning ska få något resultat måste nog hunden vattentränas varje vecka. Det är mig obegripligt hur en sketen tvätt kan sätta käppar i det hjulet. Jaja. ”Alla är vi olika” – det är min mors valspråk. Så in i helvete olika.

Jag har aldrig varit i Thailand

Så jag vet inte riktigt vad som gäller. Ur strikt pornografisk synvinkel uppskattar jag massagerna. Egentligen inte som pornografi, mer som konst. Om man tycker att det är jobbigt med lesbiskt kan man gå till en farbror.

Jag sa till min pojkvän häromhelgen att om jag nu ska skaffa mig en ny dator, en laptop, och min tioåriga brorsdotter ska få min ålderdomliga Packard Bell, så måste jag rensa den på all pornography. (Jag använde det engelska ordet.) Han bara skrattade åt mig. Men det är viktigt. Annars kommer skandalen att vara ett faktum. Vem vet vad som gömmer sig i mina gömmor?

Den svenska sexköpslagen, som Matte var lite underinformerad om, bygger på stigmatisering av torsken, inte horan. Indirekt blir det ändå en stigmatisering av horan och det är det som jag tycker är det starkaste argumentet mot. Det är åtminstone det som fäller avgörandet för mig: sexköpslagen gör mer ont än gott. Den grundläggande kritiken är att man inte ska gräva för mycket i andras privat- och underliv. Där hyser jag viss sympati för sexköparna. Det är är inte rätt att dra ner brallorna på dem, även om brallorna redan är neddragna.

Fan också

Mitt fina vinglas

Åt helvete

Vad har du i fickan, Jan?

Jag har ju ett väldigt varmt och innerligt förhållande till Jan Myrdal, som alla som känner mig, vilka det skulle vara, vet. Jag älskar den mannen med en platonisk kärlek. Men det är med gamla gubbar som med fäder – man både älskar och vill slå ihjäl dem. I den här intervjun går han ut hårt mot de homosexuella. Helt riktigt konstaterar han att vänstern slogs för en avkriminalisering av homosexualitet – ”vi såg det som en privatsak” – och lik förbannat blir han sen allmänt homofobisk, han tar indirekt homofobin i försvar:

Om folkmeningen vore avgörande så skulle det inte finnas några synliga bögar i Sverige. Arbetare har en serie uppfattningar som av de liberala anses vara ”reaktionära” eller ”fascistiska”. Gå ut på en svensk byggarbetsplats, där hittar du inte några ”liberala”. Där är ”bög” ett skällsord. Det finns massor av skämt som visar på det.

Fascism är fascism om än i folkliga kläder!

För övrigt är det fel, man behöver inte besöka en svensk byggarbetsplats för att hitta homofoberna. De finns på varenda svensk arbetsplats, jag kan tala om min egen: domstolen. Jurister vågar inte talar om för andra jurister att de är bögar. De håller käft eller byter jobb. Den populära uppfattningen att det är helt ok att vara bög idag, att det är lika naturligt att vara homosexuell som heterosexuell, lika enkelt, med ett fåtal undantag, typ om man vistas bland bönder eller arbetare, är falsk: det är lika uselt på varenda jävla arbetsplats. Kvinnor som viskande samlas i grupper och talar om hur ”äckligt” det är och män som öppet rynkar på näsan runt kaffebordet – alla tagande för givet att här hos oss är ingen bög! Ingen kan ta illa upp, varken på sina egna eller någon annans vägnar. Men jag kan inte vara ensam om att spy i tysthet.

Helt riktigt konstateras också att många sverigedemokrater är före detta sossar. Det vet vi och vi vet varför:

Det som gör att Sverigedemokraterna går framåt är att folk får det sämre.

Detta i sin tur kan kopplas till vad Myrdal kallar de reella mänskliga rättigheterna som vi till skillnad från liberalerna omfattar i första hand. Rätten till liv och försörjning:

Det finns två typer av mänskliga rättigheter. De ideella och de reella. De primära mänskliga rättigheterna är rätten till liv och försörjning, överlevnaden och liknande, vilket innebär att man organiserar samhället så att du har alla de här sakerna.

Liberalerna erkänner inte detta, jo kanske ibland när det gäller Sverige så. För dem är det rätten för individerna att göra som de vill. Ta 1789 års deklaration. Redan från början fanns en konflikt mellan dem som hävdade de reala rättigheterna och de andra. Konflikten var hård.

Med Brechts ord: först kommer maten, sedan moralen. (Utan mat, ingen moral.) Ekonomisk rättvisa är och förblir det viktigaste för socialister.

Mänskliga rättigheter är inte tidlösa. Vi vet deras historia. De kan förändras. Mänskliga rättigheter är inte realiteter utan de är politiska formuleringar. Jag menar att vi ska kämpa för dem därför att utan yttrandefrihet skulle det bli väldigt jobbigt för oss. Samtidigt som vi vet att de verkliga mänskliga rättigheterna, som hävdades av Sovjetunionen och Kina, är de som har med överlevnaden att göra.

En ideologi som menar att de ideella rättigheterna är viktigare än de reella menar att det är viktigare att den rike får snacka skit än att den fattige får mat i magen.

Hur kommer det sig att i Storbritannien fanns det nästan ingen förutom Marx och Engels som tog ställning för indierna under upproret på 1850-talet? Alla de andra var emot. Då kan du säga att det låg i de engelska arbetarnas intresse att Indien skulle bli fritt. I helvete heller. Så upplevde de det inte.

Som sossarna som blir sverigedemokrater; de upplever det inte så. De förmår inte att se invandrare som klasskamrater, de ser dem som fiender – trots att de tillhör samma (arbetande eller arbetslösa) klass.

Om döden:

Det är få som sett en död idag.

Jag har sett två.

 Om det svenska i att bära sjal:

Ända tills helt nyligen gick kvinnor med huckle. Alla kvinnor hade det. När jag växte upp hade man huckle. Man kunde se på färgen om de var gifta eller ogifta. I viss mån om de var ärbara eller fallna. Hucklet är mycket traditionellt, svenskt, västerländskt eller vad fan du vill. Att man är upprörd över detta är för mig fullkomligt obegripligt.

Men då svarar feministerna att vi var ofriare då. Den svenska traditionen är ingen tradition längre, den dör ut med min föräldrageneration.

Om terror:

Vi på vänsterkanten har varit emot individuell terror eftersom vi tror att den är ineffektiv. Det är inga moraliska skäl.

Det vete fan… Jag är nog emot individuell terror av båda skälen. Fast jag vet att en god ockupant är en död ockupant!

Hela den lagliga terrorbekämpning vi har är ju intellektuellt oförsvarlig.

Ja, här kan man bli åtalad för att man skickar pengar till en humanitär gren av en s.k. terroristorganisation. Man kan tack och lov bli friad också.

Hitlers normala samtalston

Jo, jag skrev om Hitlers normala samtalston och här är den. (Audio recording…längst ner.) Han blev ofrivilligt inspelad en junidag 1942 och det är ingen mindre än Gustaf Mannerheim – man hör den finska brytningen i tyskan – som han sitter och samtalar med i en restaurangvagn på ett tåg i sydöstra Finland. Mannerheim fyllde 75. Inspelningen bröts när Hitlers livvakt upptäckte den utstickande sladden genom fönstret.

Stoppa inte matchen

Nu ska alla vänstermänniskor sjunga i kör:

- Stoppa matchen! 

Som om det var en fruktbar metod.

Då hette det

…kan de rika spela tennis
Men de ska jävlar inte spela här

Nu kan israelerna spela tennis.
Men bara i Israel.

Det är ett billigt sätt att ta poäng. Det fordrar ingen eftertanke. Vi bojkottar Israel för vi tycker så illa om Israel. Vad jag vet har vi inget otalt med de israeliska idrottsmännen eller det israeliska folket. Vad göra när högerspökena vill bojkotta Iran? Svensson kan tänka sig att göra ett undantag för barnen: barn är så oskyldiga. Eller hur nu tanken går. Om det är propaganda för den israeliska staten att spela tennis på elitnivå så är det inte propaganda att spela på barnnivå. Tillåt mig tvivla. Det var ju den israeliska staten vi tyckte illa om – inte det israeliska folket. Eller hur var det nu igen?

Mikael Wiehe är konsekvent, han har inte ändrat inställning under dessa år. Han byter bara ut Berlinolympiaden mot OS i Kina 2008.

På Berlinolympiaden [Under OS 2008]
1936 [bjöd Kina på en fest]
fick Hitler så mycket reklam [som gav så mycket reklam]
att han nästan blev perplex [att hälften hade räckt]

Jag unnade det kinesiska folket OS och jag unnar de israeliska spelarna att spela som alla andra. Det bär mig emot att ta Wiehe som negativt exempel… ”Man kan väl ente spela tennis med de där” skanderar han i låten. De där? Jag ser en glidning här: den israeliska staten glider över i de israeliska medborgarna. Lite ägg har ingen dött av!

Snö

Adolf Hitler och kärleken

När han säger att han älskar mig betyder det bara att han älskar mig just i den stunden. (Eva Braun)

Hade Adolf Hitler och Eva Braun sexuellt umgänge? Därom tvista de lärde.

Iakttagelser som talar för

Rummen på Berghof var förbundna med varandra via en klädkammare. Evas kammarjungfru var säker på sin sak. Anlände han oanmäld och Eva hade mens fick hon någonting av husläkaren för att avbryta det. (Hitler tålde inte mens.)
- Hitlers betjänt överraskade dem en gång under en öm stund, som dock enbart bestod av en het omfamning.
- En förtvivlad Eva Braun till sin förtrogne Albert Speer: ”Führern har sagt att jag måste hitta en annan man. Han sa att han inte kan tillfredsställa mig längre.” (1943)
- Anteckning i Evas dagbok: ”Han behöver mig bara för speciella ändamål.”

Iakttagelser som talar mot

- Man kunde aldrig hitta någonting (sic) i Adolf Hitlers sängkläder
- Eva Braun bad upprepade gånger Hitlers livmedikus att ge Führern något som kunde stimulera hans bristande libido (Å andra sidan: Varför skulle hans libido stimuleras om de inte skulle ha könsumgänge?)
- Hitlers sekreterare var övertygad om att Hitler var asexuell
- Hitlers fotograf var övertygad om att relationen var platonisk

Hitler själv påstod två saker. 1) att han var gift med Tyskland. 2) att begåvade män som han måste omge sig med stupida kvinnor – ett yttrande han fällde i närvaro av Eva Braun:

Mycket intelligenta människor bör skaffa sig en primitiv och dum kvinna. Tänk er bara, om jag hade en hustru som lade sig i mitt arbete! När jag är ledig vill jag ha det lugnt. Gifta mig skulle jag aldrig kunna. Om jag hade barn – vilka problem! Det skulle nog sluta med att de försökte göra min son till min efterträdare. Dessutom har sådana som jag inga utsikter att få en begåvad son. Det är så gott som regel i sådana fall. Tänk bara på Goethes son, som var en helt oduglig människa!

Det fanns ytterligare ett skäl och det var filmstjärnemotivet. Så länge filmstjärnan är ungkarl svärmar kvinnorna för honom. Gifter han sig avtar karisman, han tappar det speciella Något.

Ponera nu att Eva och Adolf aldrig hade något sexuellt umgänge. Är det underligt att hon blev tokig? Vem vill vara platonisk flickvän? Alla kvinnor som Hitler kom i närmare kontakt med försökte begå självmord. Inklusive Eva.

Efter att Eva gjort ett andra självmordsförsök bestämde sig Adolf ör att bättra sig och ringde henne varje kväll klockan tio. Så fort det kom potentater till Berghof stängdes hon in på sitt rum med sina skotska terrier. Ingen utom den innersta kretsen visste att Eva var hans inofficiella flickvän.

De berömda orden: ”Åh, jag är bara en fånge i en gyllene bur” kom som svar på: ”Fröken Braun, ni är den mest avundade kvinnan i Tyskland.”

Hon tycks i alla fall ha haft en viss respektlöshet inför hans person. Hon brukade gnälla på att han gick böjd med ena axeln hängande. På det svarade han att hon inte hade en aning (och det hade hon nog inte heller) om vilken kolossal börda som vilade på den här mannens axlar.

Det hemska med Hitler är att han som alla andra var ett charmtroll. Jag hörde honom en gång i radio i vanlig samtalston och höll att trilla omkull. ”Vad hade ni väntat er? Gröna tänder?” som Leonard Cohen skrev om en annan Adolf: Eichmann. Jag hade bara hört honom i talarstolen som galning och nu lät han som vilken normal människa och snäll farbror som helst. I Undergången porträtteras han som väldigt lågmäld och stilla, antingen som lågmäld eller som en rasande furie – han arbetar sig långsamt upp på känt manér.

Privat var Hitler hyfsat sympatisk.

De får aldrig sin ideologi att hålla heller. Han ägde som bekant en viss förtjusning i barn och hundar, vilket inte hindrade honom från att piska de senare när de gjorde honom besviken. (Sådan är kärleken: hård.) Bl.a. förälskade han sig i ett litet barn som kom på besök till Berghof 1933 och höll kontakten med henne till 1938 – även efter att Bormanns efterforskningar visat att hennes mormor var judinna. Det irriterade Hitler, inte så mycket att mormodern var judinna som att någon alltid måste förstöra allting. Skulden var Bormanns.

Elaka rykten cirkulerade att hans halvsysterdotter Geli tog livet av sig på grund av Hitlers sexuella perversioner som i korthet gick ut på att Geli tvingade sätta sig på huk över hans ansikte och urinera på honom.

Till tröst för alla kan dessa uppgifter inte styrkas.

När Geli tagit livet av sig ville Hitler gå i hennes fotspår. ”Min hustru tog pistolen ifrån honom”, berättade hans förvaltare. ”Senare skulle hon ångra sig.”

Den eviga frågan: Hur hade världshistorien sett ut om inte den fattige mannan med misslyckade konstnärsdrömmar från Linz gjort entré i den? saknar svar. Vilken (oändlig) betydelse hade inte personen Hitler?

Marlene Dietrich, som ju lämnade Tyskland för att med Goebbels ord ”apa sig med judarna i Hollywood”, sa i en dokumentär i TV häromdan att tyskarna var uppfostrade att behöva och vilja ha en ledare. Det visste hon, hon var en av dem. ”Men Hitler kunde jag inte acceptera.”

Nej, Hitler kunde hon inte acceptera och tyskarna hade svårt att acceptera Marlene. Inte ens på 60-talet, när hon kom hem till Berlin igen, var hon riktigt välkommen. Bomberna föll över Dresden och Marlene sjöng för de allierade.

…der Krieg beginnt

Hälsoundersökning

Hela personalen har skickats på hälsoundersökning. Vilken anspänning! Man tror alltid att de ska hitta någon fördold cancer, hur nu det ska gå till när de bara checkar blodsockret och kolesterolet.

Längd  173
Vikt  63
BMI  21
Blodsocker 6,1
Kolesterol  3,97
Blodtryck 130/70

Jag jämförde mina värden med H:s, hon som bara är 25, och hon hade lägre socker men högre kolesterol. Testpersonen, sköterskan, poängterade ideligen 25-åringarnas ungdom. Deras förträffliga värden var en naturlig följd av deras unga ålder (och tvärtom: ju äldre man blir, desto vissnare värden).

Det visar sig särskilt på hörseltestet. Det fick jag lite ångest av. Dels för att min mage högljutt kurrade (håll käften!) och dels för att en mig närstående person inte hade presterat bra på det testet – jag tänkte på honom och det gjorde mig sorgsen. Jag lyckades uppfatta alla pipen. De stänger in en i ett ljudisolerat rum med hörlurar och jag hade ingen aning om att min mage var så högljudd. Låter den alltid så? Det är bara jag som inte hör den?

Sköterskan och jag diskuterade hormoner och hon hade aldrig mått så bra som sen hon opererade bort livmodern. Det är med kvinnor som med katthonor och hundtikar – de kan steriliseras och de kan kastreras. Som steriliserade katter och hundar fortsätter löpa fortsätter den steriliserade kvinnans hormonella cykel. Enda skillnaden är att hon inte kan bli befruktad.

Nuförtiden steriliserar man aldrig katter och hundar, man kastrerar dem. Min tik år således kastrerad. Hela paketet är borta. Hon mådde inte bra när hon var okastrerad. Här är hon skendräktig och full av tungsinne – längtande till något obestämbart ”hem” som inte finns:

I ain’t got nobody… nobody… cares for me… nobody…

Be sjukvården ta bort livmodern kan man inte göra. Det är bara hundar och katter förunnat. Och det leder förmodligen till andra besvär.

Någon sa att spiral var bra, men spiral är för mig ett tortyrinstrument. Jag kan lika gärna be om att få bli torterad. Vem vill gå omkring med en galge i underlivet? Nej, det hade inte heller hjälpt. Jag har testat speciella p-piller och jag har testat p-plåster utan resultat. Sanningen är att det inte finns någon preventivmedelsmetod – utom kastrering – som kan hjälpa en kvinna som är överkänslig mot sina egna könshormoner.