Kvalitetsbloggen

Inlägg från februari 2008

Hur mycket är en hund värd

februari 28, 2008 · 1 kommentar

inkus10.jpg Det finns de som påstår att den är värd tjugo gånger mer än en människa, beroende på vilken sorts människa.

Jag vet inte. Jag konstaterar att hon börjar bli dyrbar och då inte bara känslomässigt. Det har hon varit länge.

Vi var på återbesök hos specialisten på Helsingborgs djursjukhus för att ta blodtrycket och lämna in urinprov (för tredje gången) och det kostade 1 500 mot 791 på Hallands djursjukhus. Fri prissättning råder och det är upp till veterinären att bedöma den polikliniska avgiften. Ett uppföljande samtal, en utvärdering av hjärntabletternas (inte järntabletternas!) verkan, gjorde skillnaden.

Vid det första besöket betalade jag 2 930 för diverse undersökningar. Självrisken är 1 400 och man står för 20% av återstående belopp. Det kostar att dansa i stan!

Medicin, hundvakt, foder och försäkring går nog på 1 500 kronor i månaden. Det är mycket för en statligt anställd kvinna. Men ändå överkomligt.

Och jag ska inte klaga för hon kommer att vara död långt före min eventuella 65-årsdag då min pension om den baseras på 2006 års inkomst och tillväxten är noll blir 8 300 kronor brutto.

inkus1.jpg

inkus14.jpg

inkus11-kopiera-2.jpg

inkus4.jpgmbp71.jpg

Kategorier: Hund

Tema: strand/hav

februari 28, 2008 · Kommentering avstängd

inkus13-kopiera.jpg

inkus15.jpg

inkus17.jpg

inkus16.jpg

Kategorier: Hund

Kungamordet

februari 28, 2008 · Kommentering avstängd

Jag snabbspolade när jag skulle se våldtäktsscenen i första delen, berättar Marie Richardson.

Reine Brynolfsson lägger upp henne på ett köksbord och börjar stöta och hennes huvud dunkar för varje stöt. Allmänt vidrigt. Men jag uppfattade aldrig det som en våldtäkt.

Det är väl så de vill ha det i sin relation, ska man tänka. Hon vill kanske inte men så länge hon inte säger att hon inte vill blir det en moralisk och inte en juridisk fråga. Ungefär som när min pojkvän säger åt mig att diska. Då diskar jag.

Om hon nu hade sagt att hon inte velat hade han struntat i det. Han befaller henne: Knäpp upp kjolen. Med det i åtanke är det en form av våldtäkt. Hon har ingen möjlighet att säga nej och det är därför hon inte gör det. Hon är hans slav.

Därmed faller också diskjämförelsen. Jag diskar för att det är rätt och riktigt när han lagat maten. Det kan gå fem timmar från det han sagt ”och så får du ta hand om disken” tills jag verkställer beslutet. Och skulle jag vägra skulle han inte tvinga mig. – Ner med huvudet i diskhon!

Kategorier: Övrigt

Översättning

februari 26, 2008 · 8 kommentarer

sylted1.jpg Egentligen ska man väl läsa både Ted Hughes och Sylvia Plath på originalspråket, inklusive deras brev. Jag har aldrig kunnat läsa Sylvias dikter på svenska utan att må lite dåligt. De finns tack och lov bara i begränsad utsträckning. Dikter / Sylvia Plath ; i tolkning av Siv Arb (1975)

Den berömda slutraden i Daddy lyder:

Daddy, daddy, you bastard, I’m through.

På svenska:

Pappa, pappa, din bastard, jag är igenom.

Man skäms ju. Hon gör någon sorts direktöversättning. Jag tolkar det som ”din jävel” – inte din bastard.

You stand at the blackboard, daddy,
In the picture I have of you,
A cleft in your chin instead of your foot
But no less a devil for that, no not
Any less the black man who

Bit my pretty red heart in two.
I was ten when they buried you.

—————————-

Kategorier: Litterärt · Språkligt

Ted Hughes in memoriam

februari 25, 2008 · Kommentering avstängd

ted.jpg

Ted Hughes, den brittiske poeten som var gift med Sylvia Plath, den amerikanska poeten som tog livet av sig 1963, fick resten av sitt liv leva med skulden, inte bara den skuld han själv tyckte att han skulle känna utan den som andra tyckte han skulle känna. Han var  otrogen, gubevars, och lämnade Sylvia ensam med barnen i den kallaste Londonvintern i mannaminne; hon frös och led och enda sättet att värma sig var att bokstavligen stoppa in huvudet i ugnen. Tada, en feministisk ikon var född.

Hans brev ges ut i urval och toppar kritikerlistorna i Storbritannien, man kan alltid hoppas att de kommer hit i översättning.

Sylvia killed herself on Monday morning. She seemed to be getting in good shape, she was writing again, she was making enough money, getting all sorts of commissions, good reviews for her novel – then a series of things, solicitor’s letters, etc, piled up, she flared up, the doctor put her on very heavy sedatives – and in the gap between one pill & the next she turned on the oven, and gassed herself. (- – -) No doubt where the blame lies.

Hos honom själv. Det var många som delade den åsikten. När sen den kvinna som han inlett en relation med 1962 och som födde honom en dotter 1965 tog livet av sig 1969… kan ni föreställa er hur det lät. Ted Hughes – mannen som driver kvinnor till självmord. Hon var inte bara självmördare, hon var mördare också. Hon tog den gemensamma dottern med sig i döden.

Ödet prövade alltså Ted Hughes hårt. Det var inte förrän 1998, när han släppte den diktsamling där alla dikter utom två är adresserade till Sylvia, som han tycktes få någon sorts ro, och då skulle han ändå dö. Nu är jag ett stort fan av Sylvia och har varit (eller varit och varit – jag läser inte så mycket poesi längre men jag har den i mig; jag kunde Lady Lazarus, Daddy och The Disquieting Muses utantill) sen jag var 16 år gammal. Tramset att någon skulle kunna vara skyldig till någon annans död är ingenting annat än trams. Tramset är trams.

Lars Gyllensten försökte få Olof Lagercrantz att ta på sig ansvaret för Harry Martinsons död. Det misslyckades.

Kategorier: Litterärt

Svettnätter

februari 23, 2008 · 2 kommentarer

Det var länge sen jag hade en svettnatt nu. Jag har i flera år till och från haft svettnätter och aldrig hört talas om någon annan i min ålder, 40-, som haft det förrän Bengans syster, lika gammal som jag, också hade det och inte heller hört talas om någon: Det är du och jag, Maria. Och så var det en på nätet, född 74 eller nåt. Det måste vara hormonerna som spelar oss ett spratt. Förklimakteriet, som det kallas. Eller för-förklimakteriet.

Vi vadar och badar i svett. För Bengans lillasyster (jag vill inte avslöja hennes verkliga namn) var det en natt så illa att hennes pojkvän trodde att hon kissat på sig: Var kom sjön ifrån?

Folk tror att det beror på att man är varm. Att man envisas med att ha täcke mitt i sommaren. Men jag sover alltid naken! Utom ibland när jag ligger ensam och fryser, då har jag på mig mitt psykedeliska nattlinne. Värmen kommer inifrån; det är därför svettningarna bryter ur. Det skulle alltså inte hjälpa att ligga naken på ett iskallt golv hela natten. Tro mig, jag har inte testat!

Kategorier: Dagbok

Rosa

februari 21, 2008 · 4 kommentarer

…och idag blev de alldeles till sig i trosorna för att jag hade rosa på mig. De är så klädmedvetna. De stövlar omkring dagarna i ända i högklackat.

Massören noterade att jag var den enda på hela bygget som kom i sandaler. Man ska ju lägga sig med huvudet ner på hennes brits. Man ska ta av sig BH:n. Man måste nog inte ta av sig skorna men jag tar av mig sandalerna.

Jag tycker synd om mina fötter om de i åtta och en halv timme, plus bilfärd till och från jobbet, ska vara instängda i skor. Den kvinnliga fåfängan förlorar kampen mot förnuftet. Jag förmår inte anstränga mig så mycket för andras skull att det går ut över min egen bekvämlighet. Det är de som har glädje av att jag går i skor, de som ska ha något snyggt att titta på.

Apropå snyggt satt vi igår och kallade de unga tingsnotarierna för Skägget, Snyggingen och Gräshoppan. Snyggingen är så snygg att 60-åriga kvinnor petar på en och frågar: Vem är det? En Kennedy-look-alike som inte säger mig någonting.

Folk som andra anser fula, som Foppa, blir jävligt snygga i mina ögon. Folk som andra anser snygga, som Fredrik Ljungberg, blir jävligt ointressanta i mina ögon. Totalt intetsägande.

Foppa skulle jag kunna tänka mig att ligga med. Inte Fredrik Ljungberg.

foppa.jpg

Men störst av dem alla är Zlatan.

ibra.jpg

Kategorier: Dagbok

Vi måste komma åt den norska oljan

februari 21, 2008 · Kommentering avstängd

Notarien, som accepterar monarkin, var missnöjd med att de inte gifter sig inom de europeiska kungafamiljerna. Madeleine och Victoria skulle gifta sig med de danska prinsarna. Jag som har lite bättre koll än han fick då förklara att de är sysslingar som känt varandra sen de var små, ungefär som jag har känt min syssling Bengt sen jag var liten. Min bror försökte en gång få mig att tänka tanken på Bengt, vars mamma var min dagmamma, som en potentiell partner. Du, sa jag, Bengt är min andra bror. Han har syskonstatus. Sådant släktskap lägger hinder i vägen. Hans äldre bror är också min bror. Vi är alla bröder.

Hur som helst är den danske kronprinsen gift och den yngre förmågan vill ingen vettig människa ha, även om hans H C Andersen-inspirerade utseende nog kan hjälpa till.

De norska då, fortsatte Notarien som ännu inte gett upp hoppet. Nu ska vi se, tänkte jag efter, Haakon har bara en syster, det skiter sig redan där. Ett lesbiskt partnerskap i kungahuset? kommer inte på fråga! och Haakon är lyckligt gift. Hon har säkert varit otrogen, spekulerade han om Mette-Marit, det borde gå att splittra den familjen och gifta in Victoria. – Vi måste komma åt den norska oljan! Vid det laget var vi framme vid domstolsbyggnaden som vi delar med Åklagarmyndigheten. I flera dagar har en klibbig vätska legat i trappan. De klibbiga spåren upphör vid åklagartrappan. Som om någon blivit ”knivad”. Det är inte blod. Det luktar som vinäger säger de som har luktsinnet kvar.

I bilen pratade vi mest om sexköpslagen. Det har vi gjort förr. - Jag har aldrig förstått den lagstiftningen. Fördelen med statliga bordeller ventilerades. Hellre det än privata kopplare som Doris Hopp!

Notarien och hans fru hade blivit erbjudna extramassage på en strand i Thailand. Vänligen men bestämt avböjt.

I ett annat sammanhang berättade han för mig att någon skulle ”köpa hans syster” när de var på familjesemester i Egypten på 80-talet. Vad roligt, sa jag, det skulle de göra med mig också när vi var i Tunisien. Pappa erbjöds många sköna dromedarer!

Jag har aldrig känt mig så uppskattad.

drom.jpg Ljuvliga ungdom…

Kategorier: Kungafamiljen

Det skulle du inte ha sagt och det skulle du inte ha sagt och det skulle du inte ha sagt

februari 21, 2008 · 7 kommentarer

Förutsättningen för att man ska kunna ha en fruktbar dialog med någon är att man inte fruktar det värsta. Man behöver inte utgå från att alla män som vill legalisera prostitution vill göra det för sin egen vinnings skull. Man behöver inte leta antisemitiska tendenser i varje Israelfientligt yttrande. Man behöver inte föreställa sig att alla som är skeptiska till det s.k. multikulturella samhället önskar massfördriva eller massavrätta muslimer. Man kan hålla en springa öppen.

Ju lägre det är i tak, desto färre saker kan vi säga utan att bli missförstådda eller tolkade på ett sätt som gör att vi till slut inte vågar öppna käften. Av den anledningen finner jag pedagogiken i Zarembas artikel utomordentlig. Studera hur den stackars läraren inte kan uttrycka någonting av sina tankar, sina känslor eller sina fördomar utan att det omsätts i politiska statements.

Säg inte att vi alla skulle kunna vara homosexuella eller pedofiler. Då jämställer du homosexualitet med pedofili. Etc.

Om man erkänner små pedofila böjelser hos sig själv blir man – om man inte ser upp – stämplad som pedofil.

Om du någon gång drabbas av en tanke som inte är så trevlig (de mest förbjudna föreställningar) måste du vinnlägga dig om att inte yttra den högt. Annars kan de andra tro att du inte kan skilja på fantasi och verklighet.

Jag skrattade högt framför datorn när B på frågan varför inte kungen skulle porrsurfa (jag har gott minne för sånt) svarade dels att kungen är dyslektiker (jobbigt att läsa – ?? – på skärmen) och dels att kungen inte har något behov eftersom han har Sylvia och Madeleine. Hahahahaha, liksom. *trekant* (B skrev faktiskt Sylvia, det kommer jag också ihåg, bara för det gled det ur mig med.) Nu var det ett harmlöst skämt, men det är inte säkert att vi kan skilja på skämt och allvar så därför måste vi vara försiktiga. De kan ta oss på allvar när vi skämtar och de kan tro att vi skämtar när vi menar allvar.

Kategorier: Övrigt

Skolchefens fru…

februari 20, 2008 · 4 kommentarer

…åkte till Saudiarabien och kom tillbaka med den revolutionerande rapporten att saudiska kvinnor inte känner sig förtryckta.

Vad händer då? En liberal blir mycket upprörd och börjar omedelbart predika om diktaturen Saudiarabien; man har ingen som helst respekt för mänskliga rättigheter, allraminst kvinnors.

Själv uttalar jag mig ytterst sällan om länder i Öst- och Sydöstasien. Jag kan ingenting om dem. Det skulle kännas förmätet.

Men länder i västra Asien är det fritt fram för alla att ha en åsikt om, ungefär som USA. (Nåja, det gäller för den delen även Kina.) Liberalen:

”Vi vet att det finns kvar en del länder i världen som inte moderniserats utan lever kvar med medeltida värderingar. De blir tack och lov färre och färre när ideologier som bygger på demokrati och individers frihet vinner terräng.”

Tillåt mig fnissa. Vi sprider demokrati med svärdet men det må det vara värt. Räkna inte de arabiska dödsoffren vad ni gör! Individers frihet trodde jag var en fråga om individers upplevelse. Men det gäller kanske bara i hordebatten.

Iranska kvinnor kan också tala för sig själva i viss mån. Tro’t eller ej.

Kategorier: Fniss